3.12.2012

en stycken saknad




{by zag}


 


ljuset är fantastiskt, stannar kvar så mycket längre nu. 
jag har en stor burk silverstjärnor, 
en hel drös vackra kragar, en ask full av flortunna fjärilsvingar, 
ett spetsparasoll som bara väntar på att få sila ljuset, 
en vägg vi hade kunnat måla hur vi ville, 
~ & oräkneliga inre bilder som vill fram och vara med. 


men ingen musa att fotografera. 


bästa paris, 
om Du inte lämnar tillbaka henne snart blir jag galen. 
don’t make me come over there! *





jag behöver mer balans mellan fotografering & redigering. 
det kliar i kroppen & blir alldeles för trångt i huvudet 
bland tankar & idéer, när jag sitter för mycket ensam vid datorn.


som jag önskar att vi var där allihopa igen, i sara’s 
underbara hem. att tiden fanns kvar till allt som var med 
i den där stora läderväskan.  


en stor burk silverstjärnor, en hel drös vackra kragar,
 en ask full av flortunna fjärilsvingar och 
ett spetsparasoll som bara väntar på att få sila ljuset. 



jag har fått en del mail på sista tiden, 
där Ni, på olika urfina sätt, säger Er sakna mina självporträtt. 
jag har lovat mig själv att försöka hinna med dem lite mer igen. 
men jag började mest göra dem från första början
för att längtan blev för stor att fotografera, att lära mig mera;
och ingen annan fanns tillhands. 

nu? 
nu är det svårare. när jag blivit bortskämd med att få lov 
att ha all min fokus där jag vill ha den. 
bakom kameran.

självporträtt är någonting.. annat. 
det är lite att dela upp sig själv i både den som ska öppna buren; 
släppa ut det där som förhoppningsvis kommer flyga,
vara den som breder ut vingarna, 
~ & den som ska försöka fånga in flykten igen. 
allt på samma gång.

det känns lite vingklippt.




 allas favoritkjol på spira-plåtningen, ~ & här 
är mjuk och nuddar tårna. klara heter den.
jag ska göra en stor kopp café au lait, muttra lite för mig själv, 
~ & jobba vidare i arbetsrummet, medan jag kastar 
längtansfulla blickar mot kameran.

hoppas Ni har det riktigt riktigt bra. 

kärlek. 


 


* jo förresten, make me visst det come over there. 
paris? april? jag tror visst det börjar likna nåt’ det här. 



 ± 


{modell : lina lindholm}
{makeup & hår : josefin madsen ljungqvist}
{© hannah lemholt photography | spira s/s 12}







7 kommentarer:

  1. Jag bara säger vilka bilder...

    Kram helena.

    SvaraRadera
  2. Ja det känns som jag skriver samma sak här varje gång, men jag älskar verkligen dina bilder;) Jag är på gång att köpa mig en riktig kamera nu ska överge min slitna kompaktkamera- svårt bara att välja. Varm kram från mig.

    SvaraRadera
  3. stort tack helena !

    åh, johanna, ~ jag
    blir dock l i k a glad
    v a r j e gång ! tack !

    SvaraRadera
  4. Hannah.

    Jag skriver också samma sak varje gång:
    MAGISK är du min vän!
    Det är så härligt att du faktiskt ÄR som du skriver...inget tillkonstlat där inte.
    ...& Johanna...saknar att se dig i butiken! ...men skickar inbjudan när det blir fransk marknad i nya ateljén!
    DÅ VILL JAG HA DIG DÄR OCKSÅ HANNAH MIN GODING!

    ...& ja...jag saknar också dina självporträtt.

    Ps....TRE skal beställda från Society6...kunde inte välja bland dina fina!

    SvaraRadera
  5. Jag skiver också samma sak. Varje gång. Men hur ska jag kunna göra annat!? Hannah, du är så förbaskat himla grym på det du gör. Du har ett trollspö i dig. Galet magiskt!!

    Hälsa Paris! Vackert!

    Kramar från mig

    SvaraRadera
  6. jag ÄLSKAR dessa kjolar! var tusan kan man köpa!? återförsäljare?
    och dina bilder på denna vackra flicka är helt underbara. vilket team ni är!
    ha en underbar dag! och tänk på hur otroligt många du inspirerar varje dag! helt otroligt!
    stora kramar.

    SvaraRadera

i love words.
and i’ll be happy to
read some of yours..
they mean a lot to me.

in any language.
big or small.

that box down there
is y o u r very own space,
here with me,
to leave an imprint ..

x, h






Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...